Litofyter

Litofyter är växter som växer på klippor eller magra steniga områden. På många vis påminner de om epifyter, det vill säga växter som växer på andra växter (t ex på trädstammar) utan att suga vatten eller näring från dem.

Termen litofyt är skapad från två grekiska ord: lithos som betyder ”sten” och phyton som betyder ”växt”.

Kategorin litofyter innehåller många olika sorters växter, inkusive både kärlväxter (t ex orkidéer) och en stor mängd alger och levermossor. Vissa arter kan bara växa på stenar, grus och liknande, medan andra kan växa på sådana material men även på annat. De förstnämna är obligata litofyter, medan de som är mer flexibla kallas för fakultativa litofyter.

Pinguicula gypsicola

Hur får litofyter vatten och näring?

Litofyter har inte ett rotsystem som går ned i blomjord och suger upp vatten och näring därifrån, utan de behöver skaffa sig vad de behöver på andra vis. Många av de anpassningar vi hittar hos epifyter återfinns också hos litofyter, vilket gör dem bra på att ta tillvara det vatten och den näring som finns nära inpå dem.

Litofyter kan till exempel absorbera näring från närliggande detritus som håller på att brytas ned, och ibland finns det näring i regnvatten, särskilt om det runnit längs trädet innan det når litofyten. För att inte slösa på näringsämnen absorberar många litofyter också näringsämnen från sina egna döende delar, till exempel vissnande blad.

Förutom regnvatten och dagg kan litofyter får vätska genom att absorbera fuktighet från luften, till exempel när det är dimmigt.

Köttätande litofyter

Vissa litofyter skaffar sig näring genom att äta djur. I den här gruppen hittar vi till exempel vissa litofyter som är formade som trattar så att insekter och spindlar kan falla ned och fastna.

Vad är chomofyter?

Chamofyter växer i klippskrevor, stensprickor och liknande där organiskt material har samlats.

Termen har skapats från det grekiska orden khôma som betyder “jordhög” och phyton som betyder ”växt”.

Några exempel på litofyter

Paphiodeilum-orkidéer

Om du är intresserad av att hitta orkidéer som är litofyter kan du med fördel ta en närmare titt på släktet Paphiopedilum, för det innehåller flera sådana arter. Det är dock inte alla Paphiopedilum-orkidéer som är litofyter. Phalaenopsis orkideer är epifyter i naturn men kan också odlas som litofyter.

Bird´s nest fern

Asplenium australasicum, som på engelska kallas Bird´s Nest Fern, kan leva som epifyt (växa på annan växt) eller litofyt. Arten är en typ av svartbräken som är hemmahörandes i Australien, där den går att hitta i både Queensland och New South Wales. Den bildar en rosett av gul-gröna fronder som kan bli 60-80 cm långa och uppemot 20 cm breda. Centrum av rosetten fungerar som en reservoir för detritus som växten kan absorberar näringsämnen från.

Asplenium australasicum

Bird´s Nest Fern hålls som prydnadsväxt och är inte särskilt svår att sköta om så länge man tar hänsyn till att den är en epifyt / litofyt och inte försöker tvinga den att växa som en planterad växt i våt blomjord. Om den trycks ned i blöt jord drabbas den lätt av röta.

I Taiwan är den här plantan ett populärt livsmedel, och det är de nya färska fronderna som man äter som en bladgrönsak.

Heliamphora exappendiculata

Denna flugtrumpetväxt är hemmahörandes i Venezuela där den växer i bergsmassiven Chimantá och Aprada i delstaten Bolívar. Den växer direkt på klippväggarna i raviner och kanjoner där väggarna alltid är fuktiga.

Heliamphora exappendiculata

Liksom alla andra flugtrumpetväxter är H. exappendiculata insektsätande och har blad som formar vätskefyllda kannor. Insekter och andra smådjur som hamnar i kannan smälts ned och äts upp av plantan. I kannorna hamnar även detritus från närmiljön vilket ger ytterligare näring åt plantan.