Orkidéskåp

Ett orkidéskåp är ett odlingskåp för orkidéer. Orkidéskåp kallas även för orchidarium.

Att ha sina orkidéer i ett odlingsskåp gör det enklare att kontrollera luftfuktighet och temperatur, eftersom det fungerar som ett litet växthus. Orkidéskåp kan också fungera som ett skydd för orkidéer, om det till exempel finns katter i hushållet som gillar att välta ned saker.

Vissa odlare kör med renodlade orkidéskåp där det endast bor orkidéer, men miljön som skapas i ett orkidéskåp kan vara perfekt även för andra växter som gillar samma parametrar så här finns möjlighet att skapa små biotoper där flera olika arter ingår om man så önskar. Det finns till och med avancerade orkidéskåp som med rätta kan benämnas terriarier eftersom det också bor till exempel tropiska grodor eller spindlar där.

Att skaffa ett orkidéskåp

Om man vill skaffa sig ett orkidéskåp behöver man inte nöja sig med att titta på just de modeller som marknadsförs under beteckingar som orkidéskåp och orchidarium. Tvärt om finns det väldigt många olika skåp och behållare som kan fungera bra – de viktiga är deras design, inte vad som står på etiketten.

Här är några exempel punkter att tänka på:

• Är skåpet tillräckligt stort för mina behov?
• Vad är bäst – ett stort eller flera små?
• Är skåpet och hyllorna tillräckligt starka för att klara av tyngden av det jag vill ha i skåpet – både nu och framöver när orkidéerna kanske växt till sig?
• Är skåpet enkelt att tvätta ur och descinficera vid behov?
• Går det smidigt att öppna och stänga skåpet?
• Hur pass enkelt kommer det att vara att kontrollera temperatur och luftfuktighet i skåpet? Finns det glipor och drag? Hur pass isolerande är skåpet?
• Hur mycket ljus släpper skåpet in, och ur vilka vinklar? Tänk på att när orkidéerna växer kommer de att påverka ljusförhållandena för varandra, och en orkidé kan till exempel bli betydligt mer skuggad än tidigare när en granne växer till sig. Man behöver därför ha koll och justera vid behov.
• Det är vanligt att man har artificiell belysning i orkidéskåp som komplement till det naturliga dagsljuset. Vissa modeller som går att köpa i handeln har inbyggd belysning, medan andra kräver att man installerar detta separat. Vad föredrar du?
• Verkar skåpet stå stabilt på egen hand, eller kommer du att behöva ordna någon form av stöd för det för att säkra upp det? Går skåpet att fästa i väggen (vilket kan vara viktigt om man har barn eller klättrande husdjur)?

Som sagt behöver man inte bara leta bland skåp som markandsförs som just orkidéskåp, utan många olika växthus och växtskåp kan passa bra, liksom terrarier, akvarium och liknande – särskilt om man kan tänka sig att modifiera en del på egen hand för att få det som man vill ha det. Har man plats kan man till exempel köpa ett litet väggväxthus av den typ som egentligen är avsett för balkonger, altaner och små uteplatser.

Exempel på tillbehör för ett orkidéskåp

• Hyllor
• En baksida där det går att fästa krukor, om du ska ha ditt skåp stående mot en vägg.
• Hängare för orkidéer som ska hänga
• Belysning
• En värmematta för att reglera temperaturen i skåpet. Man kan till exempel använda den typ av vattentålig värmematta som tagits fram för drivbäddar. En värmematta med termostat gör det enklare att sköta om orchidariet.
• Små fläktar
• Termometrar och luftfuktsmätare. För ett litet större skåp kan det vara bäst att ha flera, för det kan uppstå mikroklimatzoner inne i skåpet. Det kan bli varmare närmast värmemattan och kallare där en glipa har skapat drag, luftfuktigheten tenderar att vara högre längst upp jämfört med längst ned, osv.
• Anti-mögelfärg att måla delar av skåpet med.

Exakt vad du behöver till ditt orkidéskåp beror på många olika faktorer, så det här är inte en lista över saker du måste springa iväg och köpa för att kunna skapa ett orchidarium. Det kan också mycket väl vara så att du inser att du behöver saker som inte är med på den här listan för att realisera just ditt projekt.

Vad är ett Wardian Case?

Wardian case (ett wardianskt skåp) är ett slags litet växthus som fått sitt namn efter den engelska läkaren Nathaniel Bagshaw Ward (1719-1868) som experimenterade fram det och hjälpte till att göra det populärt. Han hade ett stort intresse för växter och var medlem av The Linnean Society of London.

Ett Wardian case är en slags skyddad, försluten behållare som kan användas för att transportera och odla växter – inklusive känsliga orkidéer. De wardianska skåpen är föregångare till dagens vivarium och har varit en stor inspiration för utvecklingen av våra moderna terrarium, orkidéskåp och liknande.

Under 1800-talet blev de wardianska skåpen mycket viktiga både för botanister och hobbyodlare, eftersom de gjorde det enklare än förr att importera levande växter till Europa från vitt skilda delar av världen. Förutom att användas för transport gjorde de wardianska skåpen också det enklare att bättre skydda känsliga växter i förorenade städer. Doktor Ward hade själv problem med att ormbunkarna i hans trädgård i London blev förgiftade av den smutsiga stadsluften.

Förutom att vara intresserad av växter höll Ward också fjärilskokonger i förslutna glasflaskor, och en dag upptäckte han att en ormbunksspor och ett slags gräs hade börjat gro i en av flaskorna. Detta var en upptäckt som långt senare fick Ward att be en snickare tillverka en tättslutande låda av glas och trä åt honom. Efter många experiment skrev Ward boken ”On the Growth of Plants in Closely Glazed Cases” vilken publicerades år 1842.

En av anledningarna till att de wardianska skåpen blev så viktiga för importen av växter till Europa var att de gjorde det möjligt att placera levande gröna växter på skeppens däck istället för i lastutrymmet. På däck kunde de få den sol de behövde, samtidigt som lådan skyddade dem mot hårda vindar, saltbris, med mera. År 1833 genomförde Doktor Ward ett viktigt experiment, då han skeppade två wardiska skåp fyllda med Brittiska mossor och gräs hela vägen till Australien. Resan tog flera månader men plantorna var fortfarande i bra skick vid ankomsten till Sydney. Inför hemresan fylldes skåpen med australiska arter som aldrig tidigare överlevt resan till Storbrittanien. Skyddade i skåpen anlände de till England i gott skick.

Ett annat viktigt eldprov för de wardianska skåpen genomfördes år 1841, då botanikern Joseph Dalton Hooker skeppade levande växter från Nya Zeeland till England i samband med HMS Erebus banbrytande upptäcksresa kring Antarktis.

Så småningom spred sig de wardianska skåpen utanför den mest hårdföra kärnan av upptäcksresande botaniker, och till slut blev de ett trendigt inslag i finrummen i Europa, USA, med mera. På många sätt bidrog de till att det blev så extremt populärt att hålla orkidéer och ormbunkar inomhus under den Viktorianska eran.

De wardianska skåpen var dock inte bara viktiga för vetenskapen och finrummen – de fick också stor ekonomisk betydelse. Under 1840-talet användes de till exempel av Rober Fortune för att skeppa 20 000 utsmugglade teplantor från Kina till Indien, så att man kunde anlägga teplantager i Assam, och på 1860-talet använde Clements Markham wardianska skåp för smuggla plantor av kinaträd – en medicinalväxt rik på kinin – från Sydamerika. På 1870-talet lyckades man få importerade gummiträdsfrön från Sydamerika att gro i Kews uppvärmda växthus i England, och småplantorna skeppades sedan därifrån i wardianska skåp till Ceylon (Sri Lanka) och Malaysia för att starta gummiträdsplantager i Asien.

Nu för tiden använder man oftare flygtransport för känsliga växter med högt ekonomiskt värde, men att hålla växter i vackra traditionella wardianska skåp är fortfarande populärt bland många samlare av orkidéer, ormbunkar och andra växter. Själva skåpet är en prydnad i sig, med sin klassiska viktorianska kombination av trä och glas, och bidrar till att både skydda och visa upp växterna. Det är inte så många wardianska skåp som överlevt från 1800-talet, men som tur är går det att köpa nyproducerade som också pryder sin plats i hemmet. Är man lite händig kan man till och med bygga sin egna, med inspiration från de gamla viktorianska.